Utvecklingen av smarta, hållbara transportlösningar i städerna är på väg att ta ett jättesprång – inte minst tack vare den snabbt ökande graden av elektrifiering, uppkoppling och automatisering. Volvokoncernen ligger långt fram och tänker spela en avgörande roll i framtidens smarta städer.

I stadsdelen Lundby i Göteborg håller Volvo­koncernen som bäst på att samla ihop alla sina verksamheter. Med tillverkning av både lastbilar, bussar och anläggningsmaskiner har koncernen en unik position även ur ett globalt perspektiv och innovationsgraden är hög. Lars Stenqvist som är teknisk direktör för hela Volvokoncernen ser på utvecklingen med tillförsikt.

– Jag tror att vi kan spela en avgörande roll i framtidens smarta städer. Sedan 2013 erbjuder vi enbart hybrid- och elfordon när det gäller bussar, på lastbilssidan är vi redo att ställa om så fort intresset är tillräckligt stort och nu kommer även elektrifierade anläggningsmaskiner – något som är minst lika viktigt som godstransporter i den hållbara staden. Det är dessutom ett område vi än så länge är ensamma om, säger Lars Stenqvist

I Göteborg har Volvo varit med och initierat projektet ElectriCity som är en plattform för utveckling av smarta, hållbara kollektivtrafik­lösningar. Som ett led i det invigdes för två år sedan en ny busslinje med eldrivna bussar från Volvo. Tre av bussarna drivs enbart på förnyelsebar el och övriga är laddhybrider som går på el under 70 procent av rutten. Ombord har resenärerna tillgång till wifi och kan ladda mobilen.

Men allra mest unikt är att busslinjen har sin ena ändhållplats inomhus, i direkt anslutning till Chalmers kafé på Lindholmen.

– Det här skapar helt nya möjligheter. Tack vare nya tysta, elektrifierade och helt emissionsfria fordon kan vi köra människor exakt dit de vill, till exempel rakt in i shoppingcenter eller sjukhus. De grupper vi haft på besök brukar bli eld och lågor och genast börja prata om hur de skulle kunna använda det här för att planera sina egna städer, berättar Lars Stenqvist.

Även på lastbilssidan kommer elfordon, men än så länge i mindre skala. Största begränsningen just nu handlar om batterierna, både när det gäller pris och energieffektivitet.

– I städer som Paris kommer man att förbjuda dieselfordon från 2025. Det innebär att vi måste ha andra typer av drivmedel, vilket påskyndar utvecklingen mot elfordon. Framöver kommer en del av de mindre och medeltunga lastbilarna som kör gods i städerna att vara batterifordon. Men när det gäller fjärrtransporter handlar det snarare om elektrifierade motorvägar, säger Lars Stenqvist.

På sikt tror han att vi kommer att få se kombinationslösningar med dedikerade, elektrifierade filer som kan användas för busslinjer på dagtid och för godstrafik under andra tider på dygnet.

– Jag ser framför mig en ringlinjelösning där lastbilarna kan vika av för den sista kilometern till affären och sedan docka på igen, säger han.

För att testa tekniken med elektrifierade vägar har Trafikverket, Energimyndigheten och Vinnova gjort en förkommersiell upphandling som nu mynnat ut i två konkreta projekt. I ena fallet handlar det om en två kilometer lång vägsträcka på E16 utanför Sandviken där man använder sig av en teknik med elledningar drygt fem meter upp i luften. Fordonet som används är en hybridlastbil som körs på diesel under övrig tid och som har försetts med en avtagare på taket. I övrigt har inte krävts någon ombyggnad.

– Det är den första elektrifierade vägsträckan i världen för lastbilar på allmän väg, berättar Magnus Lindgren, projektledare för kommersiell upphandling av elvägar på Trafikverket.

Denna höst är det dags för nästa elektri­fierade tvåkilometerssträcka på väg 893 i Rosersberg utanför Arlanda. Lastbilen i projektet har byggts om till enbart eldrift och kommer att få ström från en skena i marken.

– Den här tekniken skulle kunna användas även för personbilar, vilket inte är möjligt i andra fallet. Men än så länge är det alldeles för tidigt att säga vilken teknik som fungerar bäst eller som är mest kostnadseffektiv, ­konstaterar Magnus Lindgren.

En annan tydlig trend som kommer att bidra till smarta transporter i städerna är den ökade graden av automatisering. Sedan en tid tillbaka testar Volvo förarlösa sopbilar i stadsmiljö.

– När man kör ut från depån gör man det precis som vanligt, men när soptömningen börjar ställer man om bilen i automatläge och låter den följa efter som en hund, säger Lars Stenqvist.

I övrigt används tekniken idag främst inom mer slutna områden som hamnterminaler eller gruvor. Men på sikt tror Lars Stenqvist att vi kommer få se fler automatiserade lösningar även i stadskärnorna.

– Genom att kombinera de här tre trenderna med elektrifiering, uppkoppling och automatisering får vi de perfekta ingredienserna för framtidens transportsystem och smarta städer, säger han.

Text: Sara Bergqvst
Foto: Volvo och Getty Images