Nu har det kommit en ny och rejält omarbetad utgåva av standarden SS 137003, vilket är den svenska tillämpningsstandarden för betong. Den nya versionen utgör ett viktigt steg i byggbranschens klimatarbete och möjliggör en halvering av betongens klimatpåverkan.

- Inte minst har vi gjort stora förändringar i de så kallade beständighetsreglerna. Det öppnar för fler sammansättningar av bindemedel, vilket i sin tur skapar klimatmässigt stora positiva effekter, säger Nina Schröder, chef för SIS-sektionen samhällsbyggnad.

Enkelt uttryckt öppnar standarden nu i mycket högre grad för att ”procenta” cementen med andra bindemedel, till exempel flygaska och slagg, som är restprodukter från kolkraft och stålindustrin.

Cement ger idag upphov till betydande utsläpp av koldioxid, medan flera av tillsatsmaterialen i många fall ger en mycket låg klimatbelastning. För varje procent det går att ersätta så kallad ”portlandcement” med rätt bindemedel så innebär det en klimatförbättring i nästan lika hög grad. Upp till 65 procent, beroende på omständigheterna, går det att ersätta cementen med andra bindemedel. Det finns alltså stora miljövinster att göra.

- SS 137003 är en väldigt viktig standard i Sverige och något som alla aktörer tittar på och följer. Därför innebär en ny utgåva med nya riktlinjer en stor förändring, säger Anna-Carin Näreskog, projektledare för den kommitté som tagit fram standarden: TK190.

Anna-Carin Näreskog tillägger att standarden alltid används för att certifiera betongtillverkare, vilket gör den viktig i arbetet att utveckla materialet ur ett klimatperspektiv.

Byggbranschen står för ungefär en femtedel av samhällets totala utsläpp av växthusgaser och av denna andel utgör cementtillverkningen en betydande del. Därför pågår nu flera initiativ för att göra betongen klimatneutral.

- Standarden är viktig, ja, men den står inte ensam. Det kommer fler initiativ framöver som också syftar till att minska betongens klimatpåverkan. Det hänger också på att marknadsaktörerna tar till sig av den och av forskningen och därefter förändrar sina processer. Det här är ett lagarbete, säger Anna-Carin Näreskog.