Under förra året genomförde Susanne Eriksson, verksamhetsrevisor hos Stockholms stad, en granskning av mutor och oegentligt beteende. Hon ville kartlägga kunskaperna och uppmärksamma organisationen på alla nivåer kring riskerna.

– Ute i verksamheterna finns en medvetenhet som bygger på sunt förnuft, även om man inte är så insatt i alla detaljer, säger Susanne Eriksson.

Däremot visade det sig att befattningshavare högre upp i organisationen inte var lika medvetna om riskerna och framför allt, inte vilket ansvar de själva har.

– Att förebygga oegentligt beteende ska inte stå och falla med medarbetarnas egna initiativ. Det krävs ett kontinuerligt förbättringsarbete för att hålla medvetenheten uppe, och det är ledningens ansvar, säger Susanne Eriksson.

Standard om mutor

I sitt arbete för att kartlägga kunskaperna kring mutor använde Susanne Eriksson standarden ISO 37001, ledningssystem mot mutor, som beskriver krav och också är en vägledning. Det går att certifiera sig mot standarder, men enligt Susanne Eriksson räcker denna långt som vägledning.

– Den är ett väldigt bra komplement till våra egna rutiner och hjälper oss att ställa relevanta frågor, säger hon.

Arbetsmetoden som Susanne Eriksson använde var att intervjua medarbetare på alla nivåer inom organisationen. Trots att ämnet mutor och oegentligheter kan uppfattas som känsligt, fick hon ett positivt bemötande.

– Frågorna väckte många tankar och de allra, allra flesta är angelägna om att verksamheten ska fungera på ett bra sätt.

Behov av förebyggande arbete mot mutor

Sverige är lågkorrupt land och kommer på delad tredjeplats med Finland, Schweiz och Singapore och där Danmark toppar listan, enligt en nyligen presenterad undersökning genomförd av tidningen Offentliga Affärer.  Ändå menar Susanne Eriksson att ett förebyggande arbete mot mutor behövs. Offentlig sektor är inte befriad från vare sig mutor eller oegentligt beteende, betonar hon. Det blir tydligt under någon av konferenserna som Institutet mot mutor (IMM) håller på temat, eller vid en sökning i deras rättsfallsbank, som innehåller referat från domar från år 2010 och framåt.

Även om Stockholms stad har resurser att lägga på detta arbete behöver det finnas ett stöd för att få struktur och ordning. Revisionskontorets omkring 20 anställda samt de lika många politiskt valda revisorerna har fått stort stöd i att arbeta utifrån ett ledningssystem, så att inga viktiga frågor faller mellan stolarna. Utöver ISO 37001 använder revisionskontoret även standarder för att granska stadens kontinuitetsplanering, med stöd av ISO 22313 samt ISO 27001 för arbetet med informationssäkerhet.