Varukorg Minimera varukorgen
SEK SEK EUR EUR |
Rabatt | - EUR | - SEK |
Summa | EUR | SEK |
Frakt | EUR | SEK |
Moms | EUR | SEK |
Totalt | EUR | SEK |
Ett stort grattis till den globala standarden som tar ett helhetsgrepp på hållbar utveckling och som nu fyller tio år: ISO 26000 Social Responsibility. Samtidigt uppdateras den svenska översättningen för att bli ännu mer relevant i ett samhälle där kraven på hållbarhet har blivit allt starkare.
Kan en vägledande standard för organisationers samhällsansvar bidra till att samhället och näringslivet går i en mer hållbar riktning?
– Absolut, säger Reino Fridh, standarden sätter ljus på frågorna och lyfter in dem in i företagsledningar och styrelserum, dessutom bidrar den till att politiker och beslutsfattare får upp ögonen.
Reino Fridh har arbetat med ISO 26000 sedan starten och är i dag ordförande för den tekniska kommitté som representerar Sverige i det globala standardiseringsarbetet kring samhällsansvar (social responsibility). Han berättar att Sverige har varit drivande i arbetet kring en internationell standard på området alltsedan tankarna väcktes under en internationell konferens i Stockholm 2004.
ISO 26000 är ingen ledningssystemstandard utan en vägledning för att maximera organisationens bidrag till hållbar utveckling. Det går därför inte att certifiera sig mot standarden, men sedan 2013 kan svenska företag och organisationer verifiera sig enligt en tillhörande så kallad egendeklaration. Med hjälp av den kan man visa att man arbetar i linje med standarden.
– Det finns dessutom en vägledning som kopplar ihop ISO 26000 med strukturen för ISO:s ledningssystemstandarder, så att organisationer som till exempel jobbar enligt ISO 9001 (kvalitet) lättare ska kunna integrera hållbarhetsfrågorna, säger SIS projektledare Tina Bohlin.
Både Reino Fridh och Tina Bohlin beskriver ISO 26000 som den kanske bästa utgångspunkten för företag och andra organisationer när det gäller att ställa om i en hållbar riktning.
– Det är ett heltäckande dokument om hållbar utveckling som samtidigt kan kopplas till de globala målen för hållbar utveckling (UN SDGs), säger Tina Bohlin.
Reino Fridh framhåller också att många andra standarder och riktlinjer, inklusive ledningssystemstandarder inom hållbarhetsområdet, lutar sig mot ISO 26000.
– Den har skapat en struktur och ett sammanhang för att skapa standarder och ledningssystem inom andra, specifika områden såsom hållbara evenemang, antikorruption och hållbar upphandling till exempel, säger Reino Fridh.
De senaste åren har arbetet pågått med att revidera standarden för att den bättre ska svara mot dagens krav. När den lanserades var begreppet socialt ansvarstagande särskilt relevant, som komplement till det miljömässiga ansvar som hade etablerats vid Riokonferensen 1992.
Nu kommer standarden att byta den svenska titeln till det bredare ISO 26000 Vägledning för organisationers samhällsansvar i stället för Vägledning för socialt ansvarstagande. Samtidigt ändras begreppet ”socialt ansvarstagande” genomgående till ”samhällsansvar” i dokumentet.
– Många har kommit att missuppfatta begreppet ”socialt ansvarstagande” – de tror bara att det berör den sociala aspekten av hållbarhet, och inte de ekonomiska och miljömässiga aspekterna. Det är därför vi nu ändrar översättningen till samhällsansvar, säger Tina Bohlin.
Reino Fridh instämmer:
– Titelbytet kommer att leda till en ökad förståelse. Sedan standarden lanserades har samhället förändrats väldigt mycket. Nu ställs helt andra krav på samhällsansvar och vi tycker att den nya titeln bättre relaterar till hur diskussionen förs i dag.
Tioårsjubiléet av ISO 26000 kommer att uppmärksammas både i Sverige och internationellt. Under 2021 arrangeras flera event inom det internationella nätverket ISO 26000 Stakeholders Global Network [https://iso26000.info/sgn/], bland annat ett globalt evenemang i Beijing.
– Här i Sverige kommer vi att sätta särskilt ljus på ISO 26000 under ett helt år framåt, med start den 1 november. Vi siktar på att synliggöra standarden och nyttan med den och arbete kring hållbarhetsfrågan. Vi hoppas också kunna genomföra en fysisk konferens under våren 2021 där vi bjuder in intressanta gästföreläsare, säger Tina Bohlin.
Text: Per-Ola Knutas
Läs mer om nyttan med ISO 26000 här >
Enligt standarden ISO 26000 definieras samhällsansvar som en organisations ansvar för den påverkan som dess beslut och aktiviteter har på samhället och miljön. Organisationen ska också genom ett transparent och etiskt uppförande:
2004
Tankarna om en internationell standard för socialt ansvarstagande tar fastare form under en internationell konferens i Stockholm. Engagemanget från de deltagande intressenterna; arbetsmarknadsparter, ideella organisationer, företag, myndigheter och akademi från hela världen beskrivs som mycket starkt.
2005
Arbetet för en standard påbörjas under ledning av ordförandelandet Brasilien och Sverige som vice ordförande. SIS/Sverige ansvarar för sekretariatet.
2010
Standarden ISO 26000 Social responsibility publiceras, ett 100-sidigt dokument som i dag har antagits av mellan 80 och 90 länder, däribland Kina, Indien och USA.
2013
Sverige tar fram en så kallad egendeklaration knuten till standarden, som organisationer kan använda för att verifiera att de följer ISO 26000 i sitt hållbarhetsarbete.
2018
ISO tar fram en helt ny vägledning: IWA (International Workshop Agreement) 26 med svensk titel Användning av ISO 26000:2010 i ledningssystem. Trettio internationella experter från 20 länder deltog i arbetet under ledning av SIS (Sverige)
2020
ISO 26000 fyller tio år. Samtidigt läggs sista handen vid en revidering där standarden byter namn till ISO 26000 Vägledning för organisationers samhällsansvar (Social responsibility). Dessutom lyfts de Globala målen för hållbar utveckling (UN SDGs) in i egendeklarationen, för att underlätta för organisationer att maximera sina bidrag till hållbar utveckling. Titeln byts till "Egendeklaration för att Maximera bidraget till hållbar utveckling".
SIS kommitté TK 478 är Sveriges representant i det globala standardiseringsarbetet kring socialt ansvarstagande, som enkelt uttryckt kan beskrivas som vad en organisation (oavsett bransch) kan göra för att bidra till en hållbar utveckling.