Arkitektbyrån White är en drivande aktör i hållbarhetsfrågor. Med höga ambitioner och bred kompetens lyckas byrån se till att deras byggnader gör skillnad. – Det gäller att hitta rätt fokus och formulera en gemensam målbild i ett tidigt skede, säger Anna Graaf, hållbarhetschef.

Whites medarbetare är i dag involverade i flera av Sveriges största byggprojekt, till exempel Nya Karolinska sjukhuset i Solna, flytten av hela Kirunas stadskärna och nya trafikplats Slussen i Stockholm.

Arkitektbyrån har tagit fasta på att de pågående klimatförändringarna ger fler kraftiga regn och värmeböljor, och att en allt tätare stadsbebyggelse kommer att ställa nya krav på hur vi planerar våra städer. Städerna måste både klara att hantera ökande mängder regnvatten och samtidigt främja biologisk mångfald – samtidigt som de ska utgöra en hälsosam och trivsam miljö för oss som bor där.

Hållbar arkitektur handlar om att göra energieffektiva hus, använda miljövänliga material, skapa sunda inomhusmiljöer och skapa arkitektur som står sig länge. Som grund för Whites hållbarhetsarbete ligger ISO 14001, deras åtagande enligt FN:s Global Compact, som är tio principer för bland annat miljöarbete och mänskliga rättigheter, samt det internationella certifieringssystemet ISO 26000.

Inom White finns även lång erfarenhet av miljösamordning. Arkitektbyrån har i dag cirka 40 egna specialister inom såväl miljö som social hållbarhet. De tar fram miljö- och hållbarhetsprogram, ansvarar för processledning, förankring och uppföljning.

– En av våra styrkor är att våra hållbarhetsspecialister arbetar både som konsulter åt beställare och i team med våra arkitekter. Det fördjupar vår kompetens. Framtidens städer och hus måste vara hållbara. För att klara det behövs en helhetssyn och att man samarbetar över kompetensgränserna, säger Anna Graaf.

White arbetar med certifieringssystem som Miljöbyggnad*, BREEAM* och LEED* på byggnads- och stadsdelsnivå. En viktig fråga i dem är ekosystemtjänster och den betydelse planteringar och gröna ytor har för den biologiska mångfalden, hanteringen av dagvatten och människors behov av rekreation.

Grundläggande inslag i Whites arbetssätt är dialog och lyssnande. Anna Graaf talar om brukardialog och om att både stadsplanering och husprojekt måste utgå ifrån de som ska leva i städerna och vistas i byggnaderna.

Hon understryker också att det lönar sig att ta sig tid till kreativa möten med både arkitekter, fastighetsägare, byggherrar, de boende och hyresgäster.

– Det viktiga är att få fram vilka behov som finns, men också att skapa ett engagemang hos alla inblandade. Då kommer de goda idéerna och då kan man prioritera på rätt sätt. Får man med miljöperspektivet från början har man kommit långt. Ju senare desto större risk att det blir merkostnader och inte lika bra lösningar.

Därför börjar en arbetsprocess på White oftast med en work shop. När arkitektbyrån tog fram sitt vinnande förslag i tävlingen om flytten av Kiruna gick de även ut på stan och frågade invånarna om deras önskemål och förväntningar.

Kiruna siktar också på att göra den mesta demokratiska förvandlingen av en stad i världen. White har egna socialantropologer med uppdrag att se till att Kirunas drygt 18 000 invånare blir hörda. Det handlar om en av de största urbana omvandlingarna i vår tid.

Whites vision har titeln ”Kiruna 4-ever”, och har ett hundraårsperspektiv för en långsiktigt hållbar flytt av staden österut. Enligt kommunens ursprungliga önskemål hade det räckt med en plan för 30 år framåt.

Den nya bebyggelsen kommer att utformas utifrån en klimatneutral agenda. Det innebär bland annat att användningen av resurser måste optimeras. Den enorma mängd överskottsvärme som gruvdriften genererar ska, tillsammans med vindkraft, användas för att framställa energi.

Man ska också bygga en infrastruktur för återvinning, för att minska transporter och avfall.

– Vi ville föra in ett tydligt kretsloppstänk. Ett exempel är Kirunaportalen, en handelsplats och återvinningsdepå, där material från de rivna byggnaderna kan återanvändas och återvinnas, säger Anna Graaf.

Hon betonar vikten av att kunna införa miljölösningar på ett smart sätt. Det kan handla om att framhålla det i gestaltningen, så att det blir självklart att välja den mest hållbara lösningen, men det kan också innebära att förklara den långsiktiga vinsten med att tillföra ekologiska värden i omgivningarna.

– Utmaningen är att motivera hållbarhetssatsningar, som beställaren inte kan se någon omedelbar avkastning på. Vi kan till exempel visa att det går att ta ut högre hyror om fastigheten har utsikt mot ett grönområde eftersom det ökar attraktiviteten, säger Anna Graaf.

* Miljöbyggnad är ett system för miljöcertifiering av byggnader som utgår från svenska bygg- och myndighetsregler samt svensk byggpraxis.

* BREEAM, BRE Environmental Assessment Method (BREEAM) är ett system för miljöcertifiering från Storbritannien. BREEAM har använts för att klassificera över 110 000 byggnader och en halv miljon byggnader är registrerade för klassificering.

* LEED Leadership in Energy and Environmental Design (LEED) är ett internationellt system för miljöcertifiering för byggnader och används främst på den nordamerikanska marknaden.

Texten är från Persepktiv nr 1, 2015
Vill du veta mer om tidningen och tjänsten Perspektiv?