Standardutveckling · SIS/TK 527

Renhet i operationsrum

Varje kirurgiskt ingrepp innebär en risk för infektioner. Luftens bakteriehalt i operationsrummet är en parameter som är mycket betydelsefull för att reducera och förebygga infektioner. Kommittén skapar förutsättningar för en säker sjukvård genom att arbeta fram vägledningsdokument gällande mikrobiologisk renhet i operationsrum och angränsande lokaler.

Bengt Ljungqvist, deltagare i SIS/TK 527, berättar om sambandet mellan ventilation, operationskläder och personal för renheten i operationsrummet.

De svenska sjukhusens operationsavdelningar står idag inför stora renoverings- och ombyggnadsbehov vilket innefattar bland annat ventilationsanläggningarna. Det är tydligt uttalat i lagtext att hälso- och sjukvård och tandvård skall vara av god hygienisk standard men det finns idag inga lagstadgade krav hur operationsrum ska ventileras med avseende på mikrobiologisk renhet och området saknar idag svenska standarder.

Luftens bakteriehalt i operationsrummet är en sådan parameter som är mycket betydelsefull att kunna reducera och eliminera infektioner under det infektionskänsliga kirurgiska ingrepp.

Kommittén har tagit fram en teknisk specifikation som ska ge vägledning gällande renhet i operationsrum och angränsande lokaler. Så att en operationsrumsmiljö med kontrollerad mikrobiologisk renhet uppnås och på så sätt förebygga infektioner efter kirurgiska ingrepp.

Specifikationen ger funktionskrav och vägledning till teknisk utformning av ventilation och även ange metoder för utvärdering av ventilationens förmåga att avlägsna föroreningar ur luft, då främst mikroorganismer. Specifikationen kommer även att behandla andra faktorer som påverkar den kontrollerade mikrobiologiska renheten i operationsrumsmiljön, till exempel operationskläder och flöde av material och personal.

Historik

Under mitten av 1800-talet orsakade post operativa infektioner, under kirurgiska operationer, att mer än 50 % av patienterna avled. Dagens noggranna krav på renhet och hygien vid operationer skulle vid denna tidpunkt väckt våldsamt åtlöje. Men medellivslängden var då ca: 33 år i Europa och infektionssjukdomar härjade och på ex. barnbördshusen var dödligheten långt över 10 %.

Joseph Lister (1827-1912), var en brittisk kirurg som upptäckte sambandet mellan luftens bakterieinnehåll och infektionsrisken under kirurgiska ingrepp. Den 12 augusti 1865 utförde han den första antiseptiska operationen, instrument och förband etc. tvättades och lades ner i karbolsyra, vidare sprayades luften i operationsrummet med karbolsyra. Resultatet blev över förväntan. Av 11 öppna frakturer läkte, 9 utan infektion. Med antiseptisk teknik menas döda bakterier innan de kommer in i operations sår. Antiseptik betyder att rena det som är orent.

Senare utvecklade Joseph Listers assistent, Sir William MacEwen (1848–1924) tankesätt inom aseptik teknik. Ett aseptiskt arbetssätt innebär att man bevarar det rent som är rent. Till exempel att man inte tar i rent material och kontaminerar det.

Parallellt i tiden med denna forskning verkade sjuksköterskan Florence Nightingale. Hon var en stark förespråkare för ventilation i rum där människor vistas. Hon ansåg det som en självklarhet att ha öppet fönster så ofta och så mycket som möjligt för att minska smittspridning.

Redan på 60-talet visste man att människorna var den största orsaken till spridning av bakterier i rena rum. Ultrarent flöde testades för första gången på 60-talet av Sir John Charnley på sjukhuset Wrightington England. Han gjorde en s.k. operations-box, ett rum i rummet, med ultrarent vertikalt flöde. Han kombinerade detta flöde med en specialdräkt med luftutsug och speciell uppdukningsteknik och fick frekvensen av djup infektion vid höftproteskirurgi att sjunka betydligt.

Detta var grogrunden för kommande utveckling under 1900-talet och 2000-talet av olika metoder för att reducera bakteriehalten i operationsrummet.

Mer information om kommitténs arbete:

Utgivet 1 standarder

SIS-TS 39:2015
Mikrobiologisk renhet i operationsrum - Förebyggande av luftburen smitta - Vägledning och grundläggande krav

Språk:

Ämnesområden

Hälso- och sjukvård (11) Medicin allmänt (11.020) Sjukvårdstextilier: allmänt (11.140) Byggnadsprojektering (94) Byggnadsutformning (94.100)