Efter Corona: ökat fokus på samhällssäkerhet och totalförsvar

Pandemin har ökat fokuset på hur vi skapar ett säkert samhälle. ”Corona blev en ögonöppnare. Ju fler inom totalförsvaret som använder standarder desto mer robust kan samhället bli”, säger Staffan Strömbäck från Försvarsmakten som också ansvarar för standardisering inom samhällssäkerhet.

Vården fick akut brist på skyddsutrustning. Lastbilsproduktionen i Göteborg och Södertälje stannade för att det inte kom några komponenter från Asien.

Detta är bara två exempel på dramatiska konsekvenser av covid-19. Listan skulle kunna göras mycket längre men en sak är helt klar: pandemin satte ljuset på hur sårbara de globala leveranskedjor var som det svenska samhället och svenska företag hade kommit att förlita sig på.

Corona blev en ögonöppnare

– Corona blev en ögonöppnare för mångas syn på hur slagtåligt vårt samhälle och vårt totalförsvar är men också vilka brister som finns, säger Staffan Strömbäck.

Till vardags arbetar han inom ledningsstaben på Försvarsmaktens högkvarter. Men han är också ordförande i den tekniska kommitté (SIS/TK494) som ansvarar för standardisering inom samhällssäkerhet och kontinuitetshantering, områden som blivit allt mer aktuella i kölvattnet av coronakrisen och det försämrade säkerhetspolitiska läge som Sverige befinner sig i.

Ju fler som använder standarder desto säkrare samhälle

– Standarder är frivilliga att använda och bygger på beprövad erfarenhet. Men ju fler aktörer som använder dem, desto bättre och desto större möjligheter att skapa ett robust samhälle och totalförsvar. Det betyder nämligen att fler jobbar på samma, beprövade sätt, säger Staffan Strömbäck.

– Här är kontinuitetshantering en stark byggsten för ett robust samhälle och ett robust totalförsvar, fortsätter han. Det handlar om att planera för det oförutsedda och så att verksamheter fortsätter att fungera, även vid oförutsedda händelser.

Anpassa Sverige för en höjd beredskap

Till de specifika standarder som SIS/TK494 jobbar med hör en omarbetad svensk vägledning (SS 22304) som bland annat kommer att anpassa standarden för kontinuitetshantering till en höjd beredskap.

– Andra aktuella standarder är ISO 22396 som fokuserar på samarbete och bra informationsutbyte mellan olika samhällsaktörer samt ISO 28000-familjen om säkra försörjningskedjor. Även i en kris måste vi ju kunna fortsätta kunna handla mat i livsmedelsaffären till exempel, säger Staffan Strömbäck.

Certifiering kan komma – men dröjer

Det förs diskussioner, även utanför kommittén, om huruvida det skulle gå att införa en ”totalförsvarscertifiering” ungefär som organisationer i dag kan miljöcertifiera sig.

– Det är dock inget som kommer att hända i morgon. Men helt klart skulle möjligheten till certifiering göra det lättare för oss som utvecklar totalförsvaret att se vilka företag och organisationer som är förberedda för krissituationer. Samtidigt är det inte självklart att certifiering är rätt väg framåt på detta område. Totalförsvaret är en i grunden statlig angelägenhet, där riksdag, regering och ansvariga myndigheter anger färdriktningen. För att få till ett säkert samhälle även i akuta kristillstånd är samarbete och förtroende mellan myndigheter, Försvarsmakten och särskilt viktiga företag en nyckelfaktor, enligt Gabor Nagy, brigadgeneral och chef för Försvarsmaktens totalförsvarsavdelning.

– Bra samarbete mellan alla aktörer är grunden för att stärka och säkerställa den samlade förmågan i totalförsvaret, säger han.

Text: Per-Ola Knutas

På gång inom standarder inom samhällssäkerhet

Just nu är det extra fokus på dessa standarder inom SIS/TK494, den tekniska kommitté som ansvarar för området samhällsäkerhet:

• ISO 22301 Ledningssystem för kontinuitetshantering. Just nu läggs sista handen vid en ny vägledning för kontinuitetshantering utifrån svenska förhållanden (SS 22304).
• ISO 22396 Vägledning för informationsutbyte mellan organisationer.
• Revidering av standarder inom ISO 28000-familjen som handlar om säkerhet i försörjningskedjor av varor och tjänster.
• Kommande internationell standard om sociala medier; hur myndigheter och företag använder sociala medier i händelse av kris.